Öppningsdagen!

Äntligen var dagen här! Dagen med stort D då jag skulle öppna dörren till mitt hembageri och kafé.

Lördagen den 17 februari var det dags. Nu är det redan ett par veckor sedan, men jag har haft fullt upp…

Nåväl, lördagen började tidigt, väldigt tidigt; halv fem var jag uppe för att baka bullar och fixa det sista inför öppningen. Jag hade givetvis bakat en del dagen innan, och även satt deg till bullarna, men det fanns en hel del kvar att göra. Det skulle bres mackor och garneras tårtor, skäras upp långpannekakor och sättas in snyggt i min nya fina kyldisk.

Jag skulle få god hjälp av mannen och hans syster, både med kaffekokning, filmning av uppträde och diskning. De blåste upp ballonger, fixade med blommor och tände ljus. Kl 10 öppnade jag dörren och sedan var det i princip full rulle ända tills kl 16.

Halv 12 kom Thomas Holst, Totte Ekberg, Mats Pettersson och Ingrid Jönsson. De hade erbjudit sig att spela och sjunga, vilken dag jag än skulle öppna, så var de beredda på att komma hit! Jag är så tacksam över att de gjorde invigningen helt fantastisk! De spelade gamla Tvärby IF-sånger, berättade anekdoter om hur det var när de var barn och besökte frisörsalongen och affären. Sonen i huset, Sven Lövdahl (nu 81 år) benämndes som hedersgäst naturligtvis. Lokalen var full, det blev allsång och när de drog i gång ”Klippan centrum” var det underbar stämning och gemenskap. Det kändes overkligt och jag kände i mitt hjärta att Ellen, Gustav, mor, far och Ulf fanns med mig.

Nu har det som sagt gått några veckor och dagarna har rullat på med planering, bakning, beställningar, öppet och stängt för vila, reflektion och återhämtning för min högerhand där mitt karpaltunnelsyndrom kommit tillbaka. Jag har beställt tid på vårdcentralen och ska dit i slutet på mars. Får se om det ska bli operation.

Jag har blivit intervjuad både av vår lokala tidning HD/NST och av en lokal gratistidning; SöderåsenNu. Där har jag nämt en del om problemen med kommunen, men inte allt. Jag känner att nu ligger detta bakom mig. Förra veckan var Söderåsens Miljöförbund här på ett första besök, och den tjänstepersonen hade inget som helst att anmärka på. Hon var tvärtom väldigt imponerad över det jobb jag lagt ner på att skriva en noggrann egenkontrollplan bland annat. Såååå skönt! Inget klabb med den myndigheten! Nu kör vi! Detta är MITT kafé, MINA villkor gäller och det är så otroligt skönt.

Jag kommer inte att skriva så mycket mer här nu. Nu är jag i mål. Följ gärna Hos Ellen på facebook där jag lägger ut information om öppettider, sortiment och annat.

Min husdröm fortsätter, där är vi inte i mål än. Min släkthistoria kommer också den att fyllas på så småningom.

Ännu mer renovering

Känner mig så dum för att jag inte skrivit på såååå länge, meningen var att jag skulle använda denna kanalen för de som kunde ha ett intresse av att följa de olika rubriceringarna; släkthistorian kanske mest för barnen.

Nåväl, jag har ägnat den senaste tiden åt renovering, åt julmys och åt den tråkiga kommunikationen med kommunen.

Det ska sättas upp lister och hängas upp gardiner, mattor på golvet och jag ska dyka ner i flyttlådor och se vad som kan användas. Bokhyllor ska på plats och fyllas med böcker, en och annan tavla ska också hängas upp, men än så länge är vi väldigt nöjda med det som gjorts hittills. Jag har börjat med att ta av klädsel på matrumsstolarna, för därunder finns en klädsel som är helt ny och som inte passade i förra hemmet, men som blir bra här.

Den högra är den ”nya”.

Nästa projekt blir det lååånga tv-rummet utåt gatan. Där ska väggarna målas och läggas likadant golv som redan lagts i andra rum. Jag älskar det golvet! Passar perfekt här. Jag har en tanke kring färgen på väggarna…

Det STORA rummet

Ja, detta rum är verkligen stort! Det kommer att bli perfekt som sällskapsrum, och när jag tittar på gamla kort från när Ellen och Gustaf bodde här, så kan jag komma ihåg hur det var fyllt med möbler och människor. Jag har naturligtvis en vision om hur jag vill ha det; matgrupp, soffa, soffbord, fåtöljer och så farmors fina skåp som gjordes på 40-talet av en finsnickare här i byn.

Julen 1967 var jag ett år gammal, och då var farmor Elsa nere från Stockholm och fick se mig för första gången. Jag har en bild där jag sitter i hennes knä just här i vårt rum. Dörren in till sovrummet är inte på samma plats nu som då. På den tiden fanns det ett litet rum istället för den stora klädkammare som vi har nu. I det lilla rummet bodde far när han var barn.

Och så här ser det ut just nu:

Där är åtta (!) lager tapet, minst, men det spänner ju över nästan nittio år… Jag har sparat en liten bit av varje, roligt med kulturhistoria. Vi har i samråd med en av sönerna bestämt oss för att sätta gips på tre av väggarna. Väggen mellan kök och badrum är så pass fin att vi kan tapetsera direkt på den. Och det blir den här tapeten; som jag köpte redan innan vi flyttade hit🤩

Väggen ut mot trädgården består mest av fönster och en balkongdörr, så det är inte så mycket som ska gipsas. Sen blir det troligtvis en vit tapet på det, men först ska taket målas. Jag har börjat spackla idag, så förhoppningsvis målar vi till helgen.

Bygglov beviljat

I måndags hade Byggnadsnämnden möte och vårt ärende togs då upp. Arbetsutskottet hade för nämnden föreslagit ett godkännande, och så blev det också. Nu väntar några veckor innan beslutet vinner laga kraft; grannar ska delges och ha möjlighet att överklaga. SEN kan vi ansöka om ett slutbesked, vilket väl också ska behandlas på något sätt. Det jag funderar över är om jag inte kan öppna inomhus redan nu? Jag förmodar att grannarnas inblandning enbart gäller trädgårdsserveringen och det dröjer förstås till våren innan den kan komma igång. Jag har skickat frågan till kommunen.

Vi använder förstås kaféet ändå, för privat bruk. Våra fikor intas vid de olika möblemangen vid olika tillfällen. Jag älskar att sitta i Tvärby-rummet! Där känns mor, far, Ulf, Gustaf och Ellen extra nära. Jag är tacksam, även om det varit så himla struligt på sistone. Nu ser vi fram emot en hejdundrande öppning i januari! (Förhoppningsvis)

Vår lilla hall

På bottenplan i vårt hus finns en hall, som tjänat som en slags trapphus. Därifrån når man källaren, Hos Ellen och via trappa vår lägenhet. Väl uppe fanns en tråkig ytterdörr som ledde till en liten hall. Vi har nu tagit bort den dörren, därför att vår plan är att använda trapphuset som vår välkomsthall. Den hallen ska få ett helt nytt utseende så småningom, men vi börjar med hallen däruppe.

Så här såg det ut med dörren som skymde det fina fönstret. Här har jag dragit bort plastmattan som låg på golvet, och dragit ner yttersta tapetlagret.

Jag målade snickerierna vita vilket plockade fram fönstret på ett fint sätt. Vi hittade en snygg tapet på Bauhaus och vi bestämde oss för att lägga samma golv här som vi ska ha i resten av lägenheten.

Så här blev resultatet; vi flyttade hit spegeln från sovrummet och köpte en svart garderob från Ikea. Vi blev jättenöjda! Nu fortsätter vi med det stora rummet som ska bli sällskapsrum med matbord och soffgrupp.

I väntans tider

Jag är arg, ledsen, besviken, frustrerad. Kommunen har klantat sig sååå. Så mycket att det inte blir någon öppning av Hos Ellen före jul. Att det skulle vara så svårt för kommunen att ta beslut om en lokals verksamhetsförändring kunde jag aldrig tro.

Jag tog en första kontakt med dem redan den 15/6 och i juli berättade jag om våra planer och undrade vilka blanketter jag skulle fylla i. Det tog EN MÅNAD innan de svarade mig och då skickade de en felaktig (skulle det senare visa sig) blankett. Jag fyllde i den, men sen kom det krav på kompletteringar som jag inte fått någon information om innan. Det gick nån månad och sen kom det fler kompletteringskrav, t ex på en kontrollplan (som det stod på blanketten att det inte behövdes!). Vi fick tre dagar på oss att skicka in den, vi förstod inte VAD som skulle stå i den, kontaktade handläggaren som då precis gått på en veckas semester; precis efter hon meddelat oss att vi hade tre dagar på oss för komplettering. Då ringde vi stadsarkitekten, IGEN. Men han kunde inte säga vad som skulle stå i kontrollplanen och i ett samtal med en annan handläggare, som inte heller kunde precisera vad som skulle stå, så förstod vi att kommunen inte riktigt vet hur de ska hantera ett så hör litet ärende. De går strikt efter regelboken, utan någon som helst flexibilitet, och då blir det så här.

Jag kan inte säga NÄR vi får öppna, det jag vet är att kommunen ska ta beslut i ärendet den 20:e november, sen ska det gå tre veckor för beslutet att ”vinna laga kraft”, därefter kan vi ansöka om ett slutbesked och när det pappersarbetet är klart så får vi väl klartecken (?). Jag känner mig ”blåst på konfekten” just nu. December månad är en viktig månad för ett hembageri.

Nu blir det fokus på renovering av vår lägenhet på ovanvåningen i vårt drömhus, och på att skapa mys för att fira vår första jul här♥️

Funderingar

Jag läser i min morgontidning, NST, att det är Gustav Adolfs-dagen.

”Idag är det Gustav Adolfs-dagen. Den firas till minne av kung Gustav II Adolf som dog i strid år 1632. Dagen till ära bakas Gustav Adolfsbakelsen som ser ut på olika sätt i landet.”

Min far blev nästan 100 år gammal. I mitt perspektiv så är inte 100 år så väldigt lång tid, och om man då tänker att drygt 300 år före min far föddes så härjade Gustav Adolf i Skåne, skövlade och dödade skånska medborgare. Detta är på riktigt och viktigt att bli påmind om.
Skulle vara intressant att ställa frågan till skånska konditorier VARFÖR man bakar och säljer sådana bakelser; om det är för att minnas en svensk krigarkung eller för att påminnas om hans illgärning i Skåne? Eller man ställer sig kanske inte ens frågan, utan bara gör som alla andra?

Hos Ellen kommer aldrig någonsin att erbjuda en bakelse till ära åt den kungen.

ÖPPNINGSDATUM

Det är så många som är nyfikna och flera knackar på och undrar när jag ska öppna. Kul, och nu har jag bestämt datum för öppning; det blir den 28/10 kl 10-16. Detaljer kring detta lägger jag ut på Hos Ellens facebook-sida så småningom.
Idag har jag fått se hur rampen in till kaféet kommer att se ut, en ramp som kommer att vara löstagbar och kunna plockas fram vid behov. Jag tycker trappan är alldeles för fin för att inte synas. Det ska även komma folk från Adapt media och sätta upp skyltning på de stora fönstren ut till gatan. Jag ser så mycket fram emot detta! Tänk när det står Hos Ellen, Tvärbys hembageri! Då kanske jag kan sluta nypa mig i armen och fatta att detta är på riktigt.

Igår fyndade jag en jättefin fåtölj på Bönens hus i Klippan. Den hoppas jag att många kommer sjunka ner i, njuta av en kopp kaffe och någon god kaka, och kanske en bra bok😍

Smygöppning

Jag firade min födelsedag i söndags och passade då på att ha lite smygöppning av kaféet. Det kändes bra (men lite ovant) att komma igång med lite bakning och träna på att stå vid disk och betjäna kunder. Jag siktar in mig på att öppna den 21/10, men vi får se.


Lagar och regler bra, men ibland kan det kännas alltför fyrkantigt. Kommunen ska ha svar på frågor som känns rent ut sagt löjliga och de ska ha in ritningar som kommer att kosta oss 10 000 kr.
Möblering ska synas på ritningen och allt ska vara ”tillgänglighetsanpassat”. Därför kommer jag inte att kunna erbjuda en kundtoalett, för vi har varken plats eller ekonomisk möjlighet till det. Kommunen ifrågasätter också uteservering i vår stora trädgård; ska också vara tillgänglighetsanpassat. Jaja, får väl klura på det då. Vi får inga uppmuntrande ord som att det är trevligt att vi satsar eller någon positiv stöttning, bara pekpinnar. Känns så tråkigt.

Desto roligare var det igår när Thomas Holst (Wilmer X, Torsson) kom till kaféet och överlämnade en förteckning över alla Tvärby IF:s A- och B-lagssspelare, från åren 1946-74 och alla mål de gjorde. Det var hans far som gjort denna förteckning och den hade hängt i Tvärby IF:s dåvarande klubblokal. Vilken skatt! Jag är så tacksam över folks engagemang och stöd♥️

Livets svängningar

Ena stunden är man med mannen på jobbresa i Stockholm, promenerar i solen på Djurgården och funderar över sortiment och öppettider. Sen är man hemma igen och ligger i sängen med magsjuka. Inte kul och högst olämpligt när det finns tusen saker att göra inför öppning.

Känner mig mycket bättre idag, så då är det väl lika bra att köra på igen? I samma tempo som vanligt? Nä, tyckte inte kroppen, som reagerade med yrsel och kallsvettningar efter att jag satt fast två köksluckor. Den nedersta luckan hamnade lite för högt upp, och efter att under några svettiga minuter kämpat med att få loss den så gav jag upp. Lämnar över det till S när han kommer hem.

😂😂😂

Jag har som sagt inte kunnat jobba särskilt mycket den senaste veckan, så S har knegat på själv. Han har bl a fixat dörr in till lagret (så skönt att kunna stänga in där), satt fast panelen runt hela disken och fäst alla bänkskivor+gjort en massa el-installationer, ja, och mer som jag inte kommer på nu.

Jag har skött om lite beställningar; diskmaskin (kommer imorgon), en stor dörrmatta och en massa go choklad😍