Jag är arg, ledsen, besviken, frustrerad. Kommunen har klantat sig sååå. Så mycket att det inte blir någon öppning av Hos Ellen före jul. Att det skulle vara så svårt för kommunen att ta beslut om en lokals verksamhetsförändring kunde jag aldrig tro.

Jag tog en första kontakt med dem redan den 15/6 och i juli berättade jag om våra planer och undrade vilka blanketter jag skulle fylla i. Det tog EN MÅNAD innan de svarade mig och då skickade de en felaktig (skulle det senare visa sig) blankett. Jag fyllde i den, men sen kom det krav på kompletteringar som jag inte fått någon information om innan. Det gick nån månad och sen kom det fler kompletteringskrav, t ex på en kontrollplan (som det stod på blanketten att det inte behövdes!). Vi fick tre dagar på oss att skicka in den, vi förstod inte VAD som skulle stå i den, kontaktade handläggaren som då precis gått på en veckas semester; precis efter hon meddelat oss att vi hade tre dagar på oss för komplettering. Då ringde vi stadsarkitekten, IGEN. Men han kunde inte säga vad som skulle stå i kontrollplanen och i ett samtal med en annan handläggare, som inte heller kunde precisera vad som skulle stå, så förstod vi att kommunen inte riktigt vet hur de ska hantera ett så hör litet ärende. De går strikt efter regelboken, utan någon som helst flexibilitet, och då blir det så här.

Jag kan inte säga NÄR vi får öppna, det jag vet är att kommunen ska ta beslut i ärendet den 20:e november, sen ska det gå tre veckor för beslutet att ”vinna laga kraft”, därefter kan vi ansöka om ett slutbesked och när det pappersarbetet är klart så får vi väl klartecken (?). Jag känner mig ”blåst på konfekten” just nu. December månad är en viktig månad för ett hembageri.

Nu blir det fokus på renovering av vår lägenhet på ovanvåningen i vårt drömhus, och på att skapa mys för att fira vår första jul här♥️

Ena stunden är man med mannen på jobbresa i Stockholm, promenerar i solen på Djurgården och funderar över sortiment och öppettider. Sen är man hemma igen och ligger i sängen med magsjuka. Inte kul och högst olämpligt när det finns tusen saker att göra inför öppning.

Känner mig mycket bättre idag, så då är det väl lika bra att köra på igen? I samma tempo som vanligt? Nä, tyckte inte kroppen, som reagerade med yrsel och kallsvettningar efter att jag satt fast två köksluckor. Den nedersta luckan hamnade lite för högt upp, och efter att under några svettiga minuter kämpat med att få loss den så gav jag upp. Lämnar över det till S när han kommer hem.

Jag har som sagt inte kunnat jobba särskilt mycket den senaste veckan, så S har knegat på själv. Han har bl a fixat dörr in till lagret (så skönt att kunna stänga in där), satt fast panelen runt hela disken och fäst alla bänkskivor+gjort en massa el-installationer, ja, och mer som jag inte kommer på nu.

Jag har skött om lite beställningar; diskmaskin (kommer imorgon), en stor dörrmatta och en massa go choklad😍