Kakelsättaren har jobbat på! Hela förra veckan och igår när många tog en ledig klämdag, då var han här och satte upp glasblocken. Härligt! Nu ser vi fram emot slutmontering i veckan, och kanske kanske att vi till helgen kan duscha hemma🤩
Jag har hittat en jättesnygg lampa från NORRSKEN DESIGN, men idag fick jag en lampa av en släkting, och den kanske kan passa istället?
Måndag och snickare och kakelsättare på plats. Snart tillkallas rörmokare och elektriker också eftersom jag och S igår upptäckte att spegel och lampetter inte kommer att sitta i mitten över handfatet…
Snickaren hade fått nya direktiv av bossen att likväl spackla om väggen för att väggen ska se målad ut, enligt kundens, vårt, önskemål. BRA! Men nu var ju elektrikern tvungen att flytta en av elkopplingarna till lampetterna, så ”då blir det svårt att spackla den väggen idag”. Blir så trött! Redan för ett par veckor sedan visade jag vilka lampetter och vilken spegel som ska sitta på väggen rakt ovanför handfatet som ska vila på en pelare! Och ändå…
Kaklet börjar i alla fall komma på plats.
Bilder från en del av det som är just nu🤩.
Vi är så glada och nöjda med sovrummet! Nu är det inte mycket kvar där; vägguttag och strömbrytare (beställt svarta), måla klart fönstret, upp med gardinstång och gardiner, överkast (är beställt) och lite tavlor och annat.
Här ligger jag på bänken i köket 1966, samma kök som nu ska renoveras för att kunna användas till mitt hembakeri; Hos Ellen.
Ja, så här ser det ut nu, men under sommaren kommer förhoppningsvis ett helt nytt kök att växa fram, ett kök där jag ska kunna framställa goda bakverk i samma Hos Ellen-anda som innan. JAG LÄNGTAR!
I måndags kände vi att vi behövde komma bort ett tag, byta miljö från byggarbetsplats till något lyxigare. Vi åkte upp till Göteborg och vilade upp oss på hotell mitt i stan. Testade lite olika kaféer för att bli inspirerad inför det ”nya” Hos Ellen.
Härhemma hände en del, men inte allt var till belåtenhet. Jag hade varit mycket tydlig med vilken slags väv eller tapet som ska sitta i badrummet; det ska bara se målat ut, inget mönster. Döm om min förvåning när jag fick skåda eländet! Där satt en mönstrad väv, målad och klar. Vi ringde direkt till vår byggare, som förstod precis hur vi vill ha väggen och han skulle kontakta snickaren/målaren. Nu får de spackla väggen istället och måla därpå. Förseningar hela tiden! Nästa lördag ska vi ha barndop här och jag hade trott att badrummet skulle vara klart då…
Mer glädjande är då att sovrummet nästan är klart. Stefan fick lägga golvet utan min hjälp i lördags då jag har drabbats av besvär i handleden; Karpaltunnelsyndrom. Går nu med handledsstöd och tycker det har hjälpt. Till helgen ska lister upp och sen är det rullgardin och eluttag som ska på plats+att jag ska måla klart fönstret när handen känns starkare.
Jag har också börjat riva lite i köket därnere, men det skriver jag mer om under rubriken Hos Ellen!
Igår lämnade vi vårt gamla hus och det kändes helt ok. Vi firade med champagne, tårta, god mat och umgänge med min farbror (som vuxit upp i vårt nya hem) och hans fru. Det är härligt sommarväder nu och vi njöt av att sitta ute och blicka ut över vår trädgård. Några hantverkare har inte varit här sen i onsdags..
Det har hänt lite i sovrummet och i dag ska vi börja lägga golv!
Gipsplattor på väggarna och kakel/klinkers är beställt. Byggaren dissar mina önskningar hela tiden; kan inte ha blank klinkers på golvet, kan inte ha vita fogar, men okej då, han har bra argument för att övertala mig.
Orkade inte ta disken efter kvällsmaten, men nu har vattenkokaren gått några varv och disken är avklarad. Vi har varit utan varmvatten en och en halv vecka, och mannen går runt och citerar ur ”Drömkåken”. Jaja, allting går och att koka vatten till disken är inget problem, värre då med att badrummet blir försenat. På onsdag ska badrummet i gamla huset städas och då får vi hitta andra ställen att duscha på.
Alltid kul att jämföra nu och då…
”Min farmor bor i Stockholm”-det var lite häftigt att kunna säga när det pratades om farmödrar. Rent känslomässigt betydde personen bakom epitetet ”farmor” inte något särskilt för mig, och säkert inte för mina tre syskon heller.
Farmor var gift med Volmar som jobbade på Marabou, vilket gjorde att det alltid till jul skickades en stor chokladkartong till Klippan, om den inte levererades personligen. När de hälsade på var det antingen över julhelgen eller på sommaren, och då hade de alltid med sig varuprover och choklad från Marabou. Jag minns stora plåtburkar med jordgubbs-o’boy, inte chokladpulver smaksatt med jordgubbe, utan bara jordgubbspulver. Det fanns med blåbär också, men jag älskade jordgubbssmaken!
Volmar var en riktig söderkis, en stor bullrig man som rökte cigarill och doftade starkt rakvatten. Han hade alltid många historier på lut, och Stockholms-besöken präglades av fest och glatt humör. I alla fall på ytan, den yta som ett barn ser.
En stark minnesbild jag har är att mor står vid spisen och gråter. Hon håller ett kuvert i handen och ur kuvertet plockar hon pappersbitar. Pappersbitarna är ett brev som rivits sönder, ett brev från mor till farmor och som farmor skickade tillbaka i bitar. Varför?
Natten mellan den 4:e och 5:e december 1990 ringde telefonen på Ejdergatan 5 i Klippan. Min mor svarade. Det var en sjuksköterska eller läkare från sjukhuset i Sollentuna som frågade efter Stig Nilsson (min far). När far fick luren fick han beskedet att fru Elsa Gustavsson var död. Hon hade segnat ner mitt i Sollentuna centrum efter att ha varit och inhandlat matvaror bland annat. Hon var 86 år, hon levde och tänkte ha fläskfilé till middag.
-Mamma är död, sa far till mor. Vi måste åka upp till Stockholm.
Taket på plats, äntligen! Hade kunnat ske redan i onsdags, men vi fick vänta tills igår. Som sagt, badrummet kommer inte att vara klart nästa vecka som planerat.
Desto roligare att kunna sätta sig i vår gamla kökssoffa som nu står i vårt renskrubbade uterum. Den soffan sov förresten min mor och mormor i under flera år när mor var barn.
Det känns väldigt skönt och mysigt att uterummet är klart för användning, och det kommer att bli helt för privat bruk. Jag tänkte först att kafékunderna också kunde få nyttja den platsen, men så blir det inte. Den platsen blir bara vår♥️
Hos Ellen 