I väntans tider

Jag är arg, ledsen, besviken, frustrerad. Kommunen har klantat sig sååå. Så mycket att det inte blir någon öppning av Hos Ellen före jul. Att det skulle vara så svårt för kommunen att ta beslut om en lokals verksamhetsförändring kunde jag aldrig tro.

Jag tog en första kontakt med dem redan den 15/6 och i juli berättade jag om våra planer och undrade vilka blanketter jag skulle fylla i. Det tog EN MÅNAD innan de svarade mig och då skickade de en felaktig (skulle det senare visa sig) blankett. Jag fyllde i den, men sen kom det krav på kompletteringar som jag inte fått någon information om innan. Det gick nån månad och sen kom det fler kompletteringskrav, t ex på en kontrollplan (som det stod på blanketten att det inte behövdes!). Vi fick tre dagar på oss att skicka in den, vi förstod inte VAD som skulle stå i den, kontaktade handläggaren som då precis gått på en veckas semester; precis efter hon meddelat oss att vi hade tre dagar på oss för komplettering. Då ringde vi stadsarkitekten, IGEN. Men han kunde inte säga vad som skulle stå i kontrollplanen och i ett samtal med en annan handläggare, som inte heller kunde precisera vad som skulle stå, så förstod vi att kommunen inte riktigt vet hur de ska hantera ett så hör litet ärende. De går strikt efter regelboken, utan någon som helst flexibilitet, och då blir det så här.

Jag kan inte säga NÄR vi får öppna, det jag vet är att kommunen ska ta beslut i ärendet den 20:e november, sen ska det gå tre veckor för beslutet att ”vinna laga kraft”, därefter kan vi ansöka om ett slutbesked och när det pappersarbetet är klart så får vi väl klartecken (?). Jag känner mig ”blåst på konfekten” just nu. December månad är en viktig månad för ett hembageri.

Nu blir det fokus på renovering av vår lägenhet på ovanvåningen i vårt drömhus, och på att skapa mys för att fira vår första jul här♥️

Funderingar

Jag läser i min morgontidning, NST, att det är Gustav Adolfs-dagen.

”Idag är det Gustav Adolfs-dagen. Den firas till minne av kung Gustav II Adolf som dog i strid år 1632. Dagen till ära bakas Gustav Adolfsbakelsen som ser ut på olika sätt i landet.”

Min far blev nästan 100 år gammal. I mitt perspektiv så är inte 100 år så väldigt lång tid, och om man då tänker att drygt 300 år före min far föddes så härjade Gustav Adolf i Skåne, skövlade och dödade skånska medborgare. Detta är på riktigt och viktigt att bli påmind om.
Skulle vara intressant att ställa frågan till skånska konditorier VARFÖR man bakar och säljer sådana bakelser; om det är för att minnas en svensk krigarkung eller för att påminnas om hans illgärning i Skåne? Eller man ställer sig kanske inte ens frågan, utan bara gör som alla andra?

Hos Ellen kommer aldrig någonsin att erbjuda en bakelse till ära åt den kungen.

ÖPPNINGSDATUM

Det är så många som är nyfikna och flera knackar på och undrar när jag ska öppna. Kul, och nu har jag bestämt datum för öppning; det blir den 28/10 kl 10-16. Detaljer kring detta lägger jag ut på Hos Ellens facebook-sida så småningom.
Idag har jag fått se hur rampen in till kaféet kommer att se ut, en ramp som kommer att vara löstagbar och kunna plockas fram vid behov. Jag tycker trappan är alldeles för fin för att inte synas. Det ska även komma folk från Adapt media och sätta upp skyltning på de stora fönstren ut till gatan. Jag ser så mycket fram emot detta! Tänk när det står Hos Ellen, Tvärbys hembageri! Då kanske jag kan sluta nypa mig i armen och fatta att detta är på riktigt.

Igår fyndade jag en jättefin fåtölj på Bönens hus i Klippan. Den hoppas jag att många kommer sjunka ner i, njuta av en kopp kaffe och någon god kaka, och kanske en bra bok😍

Smygöppning

Jag firade min födelsedag i söndags och passade då på att ha lite smygöppning av kaféet. Det kändes bra (men lite ovant) att komma igång med lite bakning och träna på att stå vid disk och betjäna kunder. Jag siktar in mig på att öppna den 21/10, men vi får se.


Lagar och regler bra, men ibland kan det kännas alltför fyrkantigt. Kommunen ska ha svar på frågor som känns rent ut sagt löjliga och de ska ha in ritningar som kommer att kosta oss 10 000 kr.
Möblering ska synas på ritningen och allt ska vara ”tillgänglighetsanpassat”. Därför kommer jag inte att kunna erbjuda en kundtoalett, för vi har varken plats eller ekonomisk möjlighet till det. Kommunen ifrågasätter också uteservering i vår stora trädgård; ska också vara tillgänglighetsanpassat. Jaja, får väl klura på det då. Vi får inga uppmuntrande ord som att det är trevligt att vi satsar eller någon positiv stöttning, bara pekpinnar. Känns så tråkigt.

Desto roligare var det igår när Thomas Holst (Wilmer X, Torsson) kom till kaféet och överlämnade en förteckning över alla Tvärby IF:s A- och B-lagssspelare, från åren 1946-74 och alla mål de gjorde. Det var hans far som gjort denna förteckning och den hade hängt i Tvärby IF:s dåvarande klubblokal. Vilken skatt! Jag är så tacksam över folks engagemang och stöd♥️

Livets svängningar

Ena stunden är man med mannen på jobbresa i Stockholm, promenerar i solen på Djurgården och funderar över sortiment och öppettider. Sen är man hemma igen och ligger i sängen med magsjuka. Inte kul och högst olämpligt när det finns tusen saker att göra inför öppning.

Känner mig mycket bättre idag, så då är det väl lika bra att köra på igen? I samma tempo som vanligt? Nä, tyckte inte kroppen, som reagerade med yrsel och kallsvettningar efter att jag satt fast två köksluckor. Den nedersta luckan hamnade lite för högt upp, och efter att under några svettiga minuter kämpat med att få loss den så gav jag upp. Lämnar över det till S när han kommer hem.

😂😂😂

Jag har som sagt inte kunnat jobba särskilt mycket den senaste veckan, så S har knegat på själv. Han har bl a fixat dörr in till lagret (så skönt att kunna stänga in där), satt fast panelen runt hela disken och fäst alla bänkskivor+gjort en massa el-installationer, ja, och mer som jag inte kommer på nu.

Jag har skött om lite beställningar; diskmaskin (kommer imorgon), en stor dörrmatta och en massa go choklad😍

Nu närmar det sig!

Nu kan vi börja skönja ett färdigt kafé med kök, försäljning och servering😀

Jag har jobbat en hel del med administrativt arbete denna veckan, som att skriva en egenkontrollplan t ex. Nu hade jag en grund redan sen tidigare, men den behövde förändras till de förhållanden som gäller nu. Man ska också göra en faroanalys och den är påbörjad men kommer att kompletteras under vägen framåt. Jag ser det som levande dokument och tror att det är meningen att det ska vara så också. Miljöförbundet är kontaktade och jag ska fylla i en del papper till dem+att jag väntar på svar från kommunen angående lokalernas verksamhetsförändring. Att sitta vid datorn och arbeta har inte precis förbättrat mitt ”karpaltunnelsyndrom”. Skitont i högerhandens fingrar.

En roligare sak, som jag känner mig såååå förväntansfull inför, är att ADAPT MEDIA i Klippan varit här och tittat på och mätt skyltfönsterna. De ska lämna ett förslag på en grafisk utformning av texten på fönsterna. Jag vet precis hur jag vill att det ska se ut, så jag är väldigt spänd på förslaget. Fönsterna blev putsade i veckan så nu kan de få komma närsomhelst och klistra på!

Skönt med helg

Jag lär mig så otroligt mycket genom renoveringen, men vissa saker kan jag inte, ännu. När då mannen är iväg flera dagar i sitt jobb, då kan det hända att arbetet i kaféet stannar upp. Så var det den gångna veckan, vilket i och för sig gjorde att jag kunde jobba med renoveringen däruppe i vår lägenhet.
Hela helgen har därmed ägnats åt kaféet och det har gått så himla bra; vilket det så gott som alltid gör. Vi har ett gott samarbete med utvecklande och framåtriktade samtal och diskussioner, många skratt och naturligtvis de viktiga fikapauserna😍

Jag har satt väv och målat på den lilla toaletten, som blir min ”personaltoa”. Färgen kom till av att jag blandade ihop tre slattar som fanns kvar; gult, blått och grönt.
Jag blev jättenöjd🤩

Jag har även placerat ut mina föräldrars stolar, känslosamt, men det blev bra. Nu fattas jag två stolar eller små fåtöljer och två barstolar. Det kommer jag att hitta på nätet eller nån loppisbutik. Stefan har hängt upp snygga lampor över disken. Lamporna hittade vi i somras på Retro living i Vittsjö; en loppisbutik som jag verkligen kan rekommendera.

På måndag, imorgon, kommer någon hit med en ny bänkskiva från Ikea. Den vi hade köpt visade sig vara kantstött när vi packade upp den. Tradigt, men bra service från Ikea.

Tid för reflektion

Jag förverkligar min stora dröm, eller egentligen förverkligar jag flera drömmar, eller egentligen lever jag och Stefan redan som i en dröm. Vi hittade den där stora kärleken, den där man båda två vet att det är vi för resten av livet. Passionen är stark och tar fortfarande andan ur oss båda. Det är lyx♥️

Stefans semester är slut, så nu är det jag ensam som renoverar på dagarna och ser till att hushållet fungerar. Städ, tvätt och matlagning tar aldrig paus.
Vi lever ett lyxliv, det som vi definierar som lyx; vi är friska, känner oss starka, är totalt ostressade, vi njuter av vårt nya liv i vårt nya hus. Han älskar sitt jobb, jag älskar mitt. För oss har det ingen som helst betydelse vem som drar in de nödvändiga pengarna, harmonin i det dagliga livet är så mycket viktigare.

Snart ska jag få möjlighet att öppna upp vårt hus och erbjuda en plats för den som vill fika i lugn och ro och en träffpunkt för dem som vill fika tillsammans. Tvärby-rummet börjar fyllas med bilder och saker från Tvärby IF-tiden, möbler kommer på plats och det börjar likna ett kafé.
Denna sommaren har inte varit lik någon annan, men vi har inte jobbat hela tiden. Vi har åkt på både kortare och längre utflykter, träffat barn och barnbarn och umgåtts med våra vänner. För- och eftermiddagskaffet är mysiga och viktiga pauser då vi reflekterar eller spelar kort🤩.

Vi pratar mycket om hur det ska bli sen, när kaféet öppnar; vilka öppettider, vilka dagar, sortiment osv. Jag har min plan, den är i princip klar. Den kommer jag att gå ut med i sinom tid😍

Fototapet från Photowall.se
Foto på de ursprungliga ägarna, min farmors syster Ellen och hennes man Gustav Lövdahl.

Blir såååå trött…

Vattenläckan lagad. Toppen!

Klantsnickaren skyddade inte in vårt nya golv och våra nya skåp, vilket resulterade i att vårt nyrenoverade kök var täckt med smuligt, fett betongdamm när vi kom hem från härliga dagar i Stockholm. Hantverkarna gick sedan i detta steniga damm vilket resulterade i repor i vårt nylagda golv. Skit!

Håltagarna lade ett varmt borr på vårt nylagda golv vilket gjorde att golvet smälte i en stor ring, plus att de slängde upp sin tunga borr på fönsterbänken, som jag för några veckor sedan slipade och målade, vilket gjorde fula och djupa skavmärken. Skit!

Klantsnickaren tog hit en städerska som inte fick tydliga direktiv och därför bara drog omkring det feta dammet. Skit!

Vår huvudentreprenör ersätter oss för omläggning av de förstörda golvskivorna och en rejäl skurning av golvet. Bra!

Någon gång i höst ska jag väl kunna öppna…

Idag knäskurar jag golvet i serveringsdelen. Vilken skillnad! Det doftar gott av såpa och jag lyssnar på fransk kafémusik, och drömmer mig bort till det som komma skall😘

Varför är inte hela väggen målad?
Det ska vara så. Blir det som jag tänkt så blir det fantastiskt bra, och en hint om varför det heter just Hos Ellen🤩

Dolda fel

Som säljare kan man ta en försäkring för att skydda sig mot ev dolda fel i ens förra hus, men vad är ett dolt fel egentligen? Hm, i alla fall inte det som vi trodde; en vattenläcka, borde väl vara ett dolt fel? Kan man tycka, men inte om huset är så pass gammalt som vårt. ”Då får man räkna med sprickor i rören.”

Jaja, en kostnad vi hade hoppats slippa, men det är som det är med det. Förhoppningsvis blir det åtgärdat nästa vecka så vi kan fortsätta med köksrenoveringen. I väntan på det så går vi vidare däruppe i vår lägenhet. Vi har rivit ner ”rummet i rummet” och fick på så vis ett stort härligt rum med mycket ljus och balkong mot sydväst. Nu ska tapeter rivas ner och taket fixas till innan vi går på det roligare arbetet som att tapetsera, måla och lägga golv. Vi ska lägga samma golv som i sovrummet; det ska vara likadant i alla fyra rummen. I kök och hall blir det annat.
Ibland kan vägen vara målet, men vi längtar verkligen också efter att få möbler och annat på plats.